I just wrote an article in swedish about Christmas Records at klubb Sunkit. It starts like this:"Det är något särskilt med julen. Och det är något väldigt särskilt med alla julskivor. Anna-Lena Lodenius är samlare, ständig gästdiscjockey på Sunkits julfester – och här berättar hon om några av sina favoriter.
Någon gång i början av december skickade Fredrik af Trampe ett mail:
Du måste gå in på Spotify och lyssna på Sven Wollters och Lotta Engbergs svenska version av Fairytale in New York. Vad ska man säga?
Sven Wollters eventuella sångförmåga och märkliga skivutgivning är ett kärt samtalsämne, och hans första (?) julrelaterade skivinspelning ger nya infallsvinklar. Det är något med kombinationen Bingo-Lotto-Lotta som sjunger om att vinna på lotteri och raspiga Wollter som föremålet för hennes stora kärlek.
En annan jul rätt nyligen var det Lasse Berghagen som fick mailboxen att fyllas i december. Han framträdde precis som Lotta Engberg med egen julshow i TV4 och gav samtidigt ut en julskiva. Urvalet av låtar kändes relativt normalt, med ett undantag: Jag vill inte va’ din pepparkaksgubbe. En text som man kan grubbla mycket över och för varje gång blir man mer och mer rosig om öronen. Exempel:
Jag vill inte va din strut med karameller
som du kan gå och suga på
en julbock vill ja inte vara heller
nej jag vill va nåt mycket bättre än så…
Dessa två exempel visar att det, som Magnus Nilsson påpekat, inte är all musik som kräver några års karantän för att platsa på Sunkit."
No comments:
Post a Comment